söndag 6 januari 2013

En Episk Resa genom Tid och Rum - Kapitel 4

Kapitel 4; Susan´s Bar and Grill!


Senare samma dag när de fyra figurerna höll på att städa upp i lägret, hittade Batman något som liknade en krona. Han sprang till Robin och satte grejen på huvudet.


- Kolla Robin! Kolla! Jag är en drottning! Samtidigt som dessa ord strömmade ut ur munnen på honom gick han så drottningslikt han bara kunde i sanden.
Tina och Carrow som stått en bit ifrån och inspekterat något mystiskt objekt hade hört Batman och nu hade de anslutit sig till de två männen.

- Ja, du ser faktiskt ut som en drottning! Tina försökte hålla sig för skratt men detta var väldigt svårt.
- Alltså jag kom nog på den bästa iden i världen just nu! Sa Carrow och tittade sig lite om för att se så att det inte var någon främmande person i närheten som kunde sno hennes ide. Vi är helt ensamma här, eller hur?
De andra nickade ett par hundra gånger på sina huvud innan hon fortsatte;

- Och detta är en öde ö, eller hur?
- Men kom igen nu! Vad vill du ha sagt?! Började Robin klaga otåligt.
- Jaja, ta det lugnt! Det är inte så att vi ska vara någon annanstans precis. Men jag tänkte så här; vi är helt ensamma på den här ön och det är en öde ö, så det betyder att det är vår ö! Och jag tycker vi ska bestämma namn och vem som ska vara vår representant! Ni vet, göra denna ö till vår egen!

Carrow som var väldigt stolt över sig själv för att hon kommit på en sådan bra och kolosalt utmärkt idé!

- Du har rätt! Det är faktiskt vår ö! Vad tycker ni att vi borde döpa denna underbart ljuvliga ö till? Sa Tina och hoppade av lycka.
- Vad sägs om Bat-land?
- Det var det värsta namnet någonsin! Bat-land? Robin skrattade högt och ekande av Batmans förslag.
- Jag tycker det vore lämpligt om vi diskuterar detta över lite middag, eller vad säger ni? Sa Carrow och började gå på jakt efter nudlar.
De satt vid elden, som de gjort upp med hjälp av tändstickorna som de hade haft med sig och diskuterade olika namnförslag till deras nyskapade land. Carrow och Tina satt bereda på att samma röst som hjälpt dem med att döpa deras gummibåt, som nu låg på botten av havet, må den vila i frid, skulle dyka upp men icke. Det tog den en bra stund innan de hade kommit överens om ett namn som passade perfekt åt detta landskap.

- Okej, då var det avklarat! Susan´s Bar and Grill är ett alldeles utmärkt namn! Det var inte så svårt ju. Sa Carrow lättat och torkade av svetten som hade samlats i pannan.
- Vi måste bestämma vem som ska vara vår drottning eller kung! Sa Tina.
- Jag vill vara drottning över Susan´s Bar and Grill! Jag vill! Jag vill! Sa Batman högt och tydligt samtidigt som han såg så söt ut som han bara kunde och blinkade med ögonen i en hastighet av tiotusen.
- Menar du inte kung? Frågade Tina lite bekymrat.
- Ne, jag vill vara drottning! Sa Batman lite buttert.
- Men jag tycker att Robin ska vara vår drottning! Han passar perfekt. Avbröt Carrow.
- Du har så rätt! Han passar perfekt som drottning! Han har till och med den där drottningsaura runt omkring sig! Svarade Tina.
- Jag vet inte riktigt hörru ni. Jag tror inte jag är drottningsmaterial. Svarade Robin lite nervöst.
- Kom igen nu! Tycker inte du att han passar perfekt som vår drottning? Frågade Tina Batman samtidigt som hon försökte få på Robin en gul klänning.
- Jo…, sa Batman sorgset. Han passar perfekt, men, men jag vill ju vara drottning! Sa han så där tjurigt som barn brukar göra när det inte får som de vill.
- Men du kan ju vara kronprinsessa och ta över tronen efter Robins död! Sa Carrow tröstande. Batman sken upp och svarade med en enorm glädje;
- Ja! Det kan jag ju vara! Hurra för vår drottning Robin den första!
- Hurra för vår drottning Robin den första och vår kronprinsessa Batman! Ropade Carrow och Tina i kör och firade genom att smälla lite partysmällare.

Dagboken;

Kära Dagbok,
Livet här på Susan´s Bar and Grill har varit ljuvligt på sista tiden. Vi har kommit varandra närmare och vi lär oss mycket utav varandra. Bara igår lärde Batman mig att klättra i palmträd efter kokosnötter. Det var kul, fast jag trillade ner några gånger, men min ömma kropp överlever. Tina har också försökt att lära oss japanska, ifall vi kommer här ifrån och kan bege oss iväg till vårt mål. Dagens japanska lektion gick ut på att lära sig säga ”Hej”, om jag kunnat stava det så hade jag skrivit ner det här. Detta är bara två av sakerna som vi lärt oss av varandra, och sen lär vi oss att vara snälla medmänniskor, vi lyssnar på varandra och bråkar inte lika mycket.
Allt är på bättringsvägen, Batman gråter inte sig till sömns lika ofta eller bara börjar spontan gråta, Tina har slutat att gå i cirklar innan frukost, men vi vet fortfarande inte varför hon gjorde det… Hon vägrar även att dela med sig av den informationen.
Robin har en svår tid dock. Han är kaffeberoende, trotts att det var snart 5 månader sedan han drack sin sista kopp kaffe. Nu när man tänker efter så är det lite konstigt att han fortfarande är beroende efter en sådan lång tid. Vi hittar på saker tillsamman också, vi brukar hälsa på djuren i djungeln. Vi bruka leka tafatt med dem. Det är roligt, speciellt aporna. En gång bet en av aporna Batman i foten. Har inte garvat så mycket på evigheter.
Vi har även alla fyra kommit över vår spindelfobi och orm fobi, som bevis på detta har vi skaffat ett hus djur, en spindel som vi döpt till Skinka. Tack vare honom är vi allihop vegetarianer, eller ja, vi äter ju fisk.
Livet är härligt här på Susan´s Bar and Grill!
Nu var visst lunchen färdig, så nu måste jag gå.

/Carrow

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar