Tiotusen meter!

Om du tittar bakom dig så mmärker du att du inte är ensam. Dessa orden snurrrade rundor inuti mitt huvud medan jag föll ner för stupet. Det kändes konstigt att falla från en sådan höjd mot en säker död, men detta bekymrade mig inte då allt jag hade i huvudet var de där orden som hon sagt till mig för länge sedan. Hon hade sagt till mig att alltid ha dem i bakhuvudet och använda mig utav dem. Plötsligt så ångrade jag att jag hade följt hennes råd och kollar bakom mig...

Schh, lyssna!

Glöm inte stanna upp och lyssna på musiken!

CREEP!

When you were here before
Couldn't look you in the eye
You're just like an angel
Your skin makes me cry
You float like a feather
In a beautiful world
I wish I was special
You're so fuckin' special

But I'm a creep
I'm a weirdo
What the hell am I doing here?
I don't belong here

I don't care if it hurts
I want to have control
I want a perfect body
I want a perfect soul
I want you to notice when I'm not around
You're so fuckin' special
I wish I was special

But I'm a creep
I'm a weirdo
What the hell I'm doing here?
I don't belong here

Radiohead - Creep

Kände för att lägga upp texten på denna låt då det är en av de bästa låtarna som skrivits.
Inte för att jag är depp eller så utan för att jag bara kände för det.
Om ni inte hört den lyssna så på den. Inget kan slå Thom Yorkes röst (Möjligtvis Jacoby Shaddix från Papa Roach) ENJOY!!!

Ondska lite här och där.

Vad är ondska?

Ondska kan vara något litet eller något stort så som att utrota en djurart eller en grupp människor. Detta känner vi mycket väl till, men ondska kan vara något annat också, så som att svika en vän eller en familjemedlem. Eller helt enkelt vända ryggen till mot hela mänskligheten. I grund och botten är vi alla uppbyggda av ondska, men vissa ser det bara inte.
Varje dag när jag tittar mig runt omkring ser jag ondska. Jag försöker springa ifrån det men det likt en stor skugga greppar tag i mig.
Men det är inte bara ondskan runt omkring mig som skrämmer mig, det som skrämmer mig mest är den ondska jag själv gömmer bakom min fasad precis som alla andra människor oavsett vad för sorts ondska det kan vara. Jag vet bara att vi alla är kappabla till att göra något ont, men detta betyder inte att vi alla använder oss av vår ondska.

Det finns inga tvivel... vi är alla, precis alla onda innerst inne.

Jag hittade en sten.

Om du ser en struts,
spring då mot savannen!

Århundradets visdomsord

Spola inte ner damm i toan.
Kasta det i din fiendes öga.

Ondska som trend?!

Sitter här och funderar över min muntliga redovisning. Jag kommer ingen vart och mina tankar för mig till de människor som kommit på både temat och att den måste vara minst 4.30 minuter lång, om inte så blir det plankan!

Jag tänker på alla de människor som stressa över denna tid som ska rinna på som klart vatten när de står där sedan och ska hålla redovisningen.

Det måsta vara någon slags psykisk totyr det här? Att få så många människor att stressa över några minuter som de sedan inte kommer komma ihåg. Inte ens de som lyssnar kommer att komma ohåg för de hade fullt upp med att stressa över sin egen redovisning.

Sjuka människor alltså... och detta är bara ondska på låg nivå. Alla vet vad ren ondska är.
Vilket sammanträffande då min redovisning faktiskt handlar om ondska som trend. Låter helt konstigt och det är det. Det är så förvirrande att jag låter mina tankar flyga iväg på någon annan resa långt här ifrån där varken onda eller goda existerar, utan bara en massa tomrum.

Organiserad oreda

Jag tittade mig omkring i det oerhört stökiga rummet. Organiserad oreda kan man lugnt säga. Grejerna låg överallt i detta oerhört lilla rum, men samtidigt som det såg organiserat ut. Grejerna var uppdelade på ett speciellt sätt.
Jag funderade på ägaren till detta rum. Vem var det? Hur tänkte denna person? Vad kände denna person för alla dessa grejer som den samlat på sig?

Varför samla på sig en massa grejer som egentligen inte betyder någonting? Varför, när det inte ger oss lycka och framgång? Eller kände sig bara personen sig ensam? Försöker personen säga någonting? Till mig... eller någon annan?

Jag tittade längst väggarna och upptäckte tavlor, men inte köpta tavlor utan handmålde. Antigen av någon annan eller ägaren till rummet. Vad ville de ha sagt? Tavlorna hade filmmotiv. Varför? Varför just de filmerna? Vad betydde de?
Detta skulle jag aldrig få veta.

Jag satt i rummet, det stökiga men organiserade rum och funderade på detta när jag också insåg att jag inte hade en blekaste aning om vart jag var eller hur fan jag tog mig hit!