Hatar denna känsla av hopp,
denna känsla av glädje när man innerst inne vet att det är förgäves.
Hatar denna känsla som bubblar inom en när man hittat någon som betyder lite extra.
All denna glädje och förhoppningar om att en dag denna känsla blir besvarad... förgäves. All denna hopp är förgäves när man innerst inne vet att den aldrig blir besvarad oavsett vem som man hyser den mot.
Hat mot alla dessa känslor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar