Dagens visdomsord

Anledningen till att jag inte yttrar mig om saker är för att jag har ett litet ordförråd... och för att jag egentligen inte har något vettigt alls att säga.

Life is a bullet - Papa Roach

I'm in love with too many things
And I hate every thing

Simmar runt i en skål

Dagarna bara går och de lämnar inte spår. Tankarna vandrar.
Är livet värt att leva? Eller är allt bara bortkastat?
Känns som man simmar runt och runt i en skål.
Uttittad av alla som går förbi, skrattad åt och förlöjligad.

Man börjar tyna bort. Man har inget att leva eller att dö för.
Tankarna vandrar åt alla håll. Ideer som icke borde existera smyger sig fram.
Man åker fram och tillbaks utan framgång.

Allt är hopplöst. Allt är bortkastat.
Timmarna bara går och man blir allt mer frustrerad.

Men kan det kanske komma en ljus dag?
Ne, man blir bara utskrattad och förnedrad.
Livet känns helt meningslöst.

Man bara simmar runt och runt där i sin skål.

The T.A.R.D.I.S

Jag sitter fast här i min T.A.R.D.I.S i yttrerymden. Här är så kallt, här är så ensamt, här är så mörkt.
Jag svävar omkring som en vilsen själ. Jag vill vandra på gatorna. Jag vill höra den ljuvliga musik som skapas. Jag vill skratta och se all glädje som finns.
Jag har kämpat och slitit för att lyckas landa och ta mig hem.
Men nu jag är en fånge där. Jag släpps inte ut.
Jag är bilnd, jag är döv. Här hörs ingenting. Det ända mina ögon får se är mörker. Jag är en zombie, jag är ett väsen. De matar mig med ord och ideer och jag sjunker djupare och djupare in i en trans. Jag är död. Ett tomt skal.
Nu sitter jag här och drömmer mig tillbaks till yttrerymden och the T.A.R.D.I.S men det har länge varit förgäves... för jag har aldrig varit där.

Det här är ditt liv

Det här är ditt liv, oavsett om du vill ha det eller inte. Ett liv är fyllt av orättvisor och onda ting, men där finns även lyckliga stunder som blir till minnen, men det är dem som är svåra att hålla tag vid, för alla dessa onda ting och orättvisor gör sig påminda varje dag och du känner hur ditt liv börjar tappa mening. Hur du tappar tron på världen när du ser dig omkring. Alla är som slavar under dessa känslor, allas liv känns meningslösa och alla har tappat tron, men så kommer den där stunden då du blir påmind om en lycklig stund och allt börjar ser ljust ut igen... för en minut.

Tiden går fort nu

Tiden går fort nu, allt känns som ett minne blott.
Är allt bättre nu?
Har dina sår läkt?
Tiden må gå fort nu, men känslorna är fortfarande kvar.
Hur ska man glömma, hur ska man läka när allt som sårar gör sig påmind?
Finns det någon lycka i världen? Ja, jag undrar.
Det du känner till, det du älskar kan plötsligt upphöra och lämna dig i diket.
Är du stark nog?
Är du start nog att resa dig upp ur smutsen att börja om?
Spelar det någon roll då allt gör sig påminnt?

Glöm inte att göra något galet ibland

Tiden har gått och roliga samt tråkiga minnen finns kvar i tankarna. Men framtiden ligger vid våra fötter. Det kanske är dags för en nystart? Möjligtvis en förändring eller två? Något som påverkar din dagliga rytm hade varit bra! Man måste ta en paus från sitt liv ocg göra något galet så att man sedan kan vara glad!